Vad är personlig assistans?
Personlig assistans är historiskt sett en relativt ny företeelse. Rätten till personlig assistans bestäms av två lagar som heter “Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade “(LSS) och” Lag om assistansersättning” (LASS). Lagarna infördes 1994 och var en följd av 1989 års handikapputredning som visade att personer med stora funktionsnedsättningar levde under mycket sämre omständigheter än andra invånare i Sverige. LSS och LASS är rättighetslagar vilket innebär att om du uppfyller vissa kriterier har du rätt till assistans. Det är din kommun eller Försäkringskassan som gör en bedömning av dina behov.
I lagen finns även andra insatser som kan beviljas såsom t.ex. rådgivning, korttidsvistelse, ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. För personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig finns daglig verksamhet.
Vem har rätt till personlig assistans?
Du kan ansöka om ett assistansbeslut om du är mellan 1–65 år. Du kan inte få assistans efter att du fyllt 65 år. Däremot får du behålla eventuell assistans som du beviljats före du blev 65 år. Fram tills din 65-årsdag kan du få fler timmar i takt med att dina behov ökar. Efter 65 kan du inte få någon utökning.
Du måste tillhöra en personkrets
Det finns tre stycken så kallade personkretsar. Du måste kunna visa intyg på att du tillhör en av dem. Så här beskriver lagen personkretsarna:
- Personkrets 1 — utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
- Personkrets 2 — betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
- Personkrets 3 — andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service
Hur bedöms mitt funktionshinder hos Försäkringskassan och kommunen?
Vad är ett grundläggande behov?
Du måste behöva ha hjälp med minst ett av de grundläggande behoven. Utgångspunkten är alltid att den personliga assistansen inte ska kunna ersättas med något annat, till exempel kommunal hemtjänst. De fem grundläggande behoven är följande:
- Personlig hygien
Behöver du till exempel hjälp att duscha eller på toaletten? I så fall hur ofta och hur länge? - Måltider
Att få maten delad och förd till munnen är ett grundläggande behov. Det gäller även om du behöver hjälp med sondmatning eller liknande. - Att klä av och på sig
Hur lång tid tar det? Kanske kan du knäppa en jacka men inte en skjorta. - Kommunikation
Om du behöver hjälp för att göra dig förstådd av din omgivning kan det vara en anledning att få assistans. - Annan hjälp
Behöver du hjälp som förutsätter ingående kunskap om just ditt funktionshinder. Det kan vara en rad olika saker, till exempel aktiv tillsyn, annan hjälp som kräver ingående kunskap om dig som kund. etc.
Assistansersättning
Assistansersättningen är den ersättning som betalas ut av Försäkringskassan. Regeringen fastställer genom en förordning varje år ett schablonbelopp. För 2011 är beloppet 258 kr per timme. I första hand ska assistansersättningen täcka de personliga assistenternas lönekostnader, sociala avgifter, försäkringar och administrationsavgiften av assistansen. Övriga kostnader för assistansen kan till exempel utgöras av utbildning, annonsering, förbrukningsartiklar och assistentens kostnad vid gemensamma aktiviteter. Du väljer själv vem som ska samordna din personliga assistans.
